Sverige

Officiellt namn: Konungariket Sverige
Yta: 450 295 km²
Huvudstad med antal invånare: Stockholm 843 000 (2010)1
Antal invånare: 9 200 000 (2009)
Statsskick: monarki, enhetsstat
Statschef: kung Carl XVI Gustaf
Regeringschef: statsminister Fredrik Reinfeldt
BNP per invånare: 43 146 US dollar (2009)
Största språk: Svenska
Religion: Lutherska 87 % (Övriga omfattar Romersk, Katolsk, Ortodox, Baptister, Muslimska, Judiska, Buddhistiska) 13 % (World factbook)
Viktigaste exportvaror: Maskiner, transportmedel, pappersprodukter och kemikalier. (BBC)
Medellivslängd: Kvinnor 83 år, Män 79 år.

Faktan tagen från www.landguiden.se

Sveriges historia & politik
Sveriges statsskick har inte alltid varit densamma. Under 1800-talet så var de flesta svenska män och kvinnor utestängda från den politiska processen. Det var endast de högt satta männen som hade en åsikt som var värd att höra. 1892 fanns det 44 kommuner som hade en enda röstägare som hade mer än hälften av alla röster. Det var år 1908 som de i alla fall släppte in 10 % av befolkningen.
Sverige är en konstitutionell monarki med parlamentariskt styrelseskick.
År 1974 så bekräftade regeringsformen det nya samhällsskick som hade vuxit fram: "All offentlig makt i Sverige utgår från folket. Den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och på allmän och lika rösträtt. Den förverkligas genom ett representativt och parlamentariskt statsskick och genom kommunal självstyrelse." (www.regeringen.se)
Den offentliga makten representeras av riksdagsledamöter men utgår enligt grunden ifrån folket. Den tidigare tvåkammarriksdag har bytts ut till en enkammarriksdag där det sitter 349 riksdagsledamöter. Riksdagsledamöterna väljs i allmänna val och har en mandatperiod på 4 år.
Huvuduppgiften som riksdagen har är att stifta lagar och godkänna budgeten för landet. Statsministern utser själv sitt statsråd (ministrar) och de måste sitta i riksdagen (landguiden.se).

Jordbruket.
Jordbruket är i de flesta fallen en väldigt viktig resurs för Sverige, men den kan även vara en av de största miljöbovar.
Jordbruket har i allmänhet varit viktigt för människan långt tillbaka i tiden. Det började redan på stenåldern då jordbruket var en binäring till jakt och fiske. Under järnåldern började jordbruket att struktureras upp och kort därefter började byarna att byggas. Djuren var självklart en viktig del i jordbruket då de gav gödsel till åkrarna. Den stora förändringen kring jordbruket kom på 1800-talet då det blev en befolkningsökning i Sverige. Jordbrukarna var då tvungna att öka sin avkastning rejält, vilket ledde till att utarmning av marken. Under 1800-talet började man att använda konstgödsel, men det var inte förrän 1900-talet som det började användas markant. I dagens moderna jordbruk kan man se stora urlakningar av näringsämnen i åkermarken. 177 600 svenskar håller på med jordbruk antingen som en hobby, deltid eller heltid. Vilket betyder att jordbruket står för 1,5 % av Sveriges sysselsättning, och det är ifall man inte räknar in livsmedelsindustrin och skogen. I så fall skulle andelen komma att bli större. Den största jordbruksprodukten vi har här i Sverige är mjölken (sjv.se, 2011).
Sverige släpper årligen ut ca 70 miljoner ton koldioxid. Sverige har som mål att minska sina utsläpp med 4 % under åren 2008-2012 jämfört med siffrorna år 1990. Det är många idag som vet att det förstör och väljer att använda alternativ odling.

Handel
”Det svenska ekonomiska miraklet” inträffade under 20-talet i Sverige. Landet som var oerhört fattig på jordbruksland förändrades inom loppet av några decennier till en väl sofistikerad industrination. Grunden till denna enorma tillväxt var den norra delen av landets rikedom av skog, malm och vattenkraft. Sverige har en väldigt stark och exportberoende ekonomi. (sweden.se) Den globala ekonomiska krisen som utspelade sig år 2008-2009, runt om i världen, tacklade Sverige väldigt bra och detta pga. ett omfattande välfärdssystem och högt skatteuttag kombinerats med välskötta statsfinanser och stark konkurrenskraft (landguiden.se, 2011)
Handeln för Sverige är oerhört viktigt. Detta pga. att Sveriges egna resurser och marknad inte räcker till. Enligt landguiden.se domineras dagens ekonomi av tjänstesektorn, som svarar för 2/3 av bruttonationalprodukten (BNP). På 1900-talet utgav utrikeshandel ¼ av BNP, detta beror på att den svenska kronan har gått ner vilket har gynnat exportföretagen. Bank-, finans- och fastighetskrisen i Sverige 1990–1994 var en kris på 1990-talet som till största del berodde på förändring av kreditmarknads regler för bostadsmarknaden samt övergången från fast till rörlig växelkurs. Krisen berörde fastighets- och finansmarknaden samt banksektorn. Sverige hade överhuvudtaget en mycket svag ekonomi på 90-talet. Enligt internet sidan Ne.su.se så var åren 1990-1995 en mycket blygsam period för landet då BNP endast fick en ökning på ynka 2 %. Många andra länder klarade av den här krisen som en vanlig lågkonjunktur tillskillnad från Sverige som gick in i en deprissionsliknande utveckling.
Under första halvåret 2010 uppgick Sveriges varuexporter till 533 miljarder kronor och varuimporten till 520 miljarder kronor. (kommers.se, 2010)
Råvaror och förädlade råvaror har idag stor betydande andel av den svenska exporten. Framtiden för Sverige sägs ligga i kunskapsintensiva branscher då de kommer att kunna ta nytta av den avancerade tekniska utvecklingen. Landet har varit ledande på två punkter i flera år och det är (IT) informationsteknik och biomedicin.

Infrastruktur
Det är en väldigt bra infrastruktur i Sverige, enligt vissa. De uppskattas ha ett vägnät på 212 000 km. Det är framförallt de tätbefolkade städerna som Göteborg, Skåne och västkusten som har ett väldigt omfattande vägnät. Dock så är Sverige ett stort land med långa avstånd och det kan vara svårt i vissa förhållanden som t.ex. vinter klimat. Att transportera människor säkert under dessa förhållanden har kostat väldigt mycket pengar för Sverige. (sweden.se)Och detta leder också till att det finns klagomål på landet i och med att de inte lägger så mtcket satsning på infrastrukturen som egentligen skulle behövas.
Sverige ligger under genomsnittet i Europa när det gäller investeringar på infrastrukturen. Ett bra exempel på det här är att när det nu i vintras har varit så kallt så har infrastrukturen svikit oss. Det mesta har inte funkat som det ska, och detta ska ej behöva ske i ett land som Sverige. (etableringutomlands.se, 2011)

Sociala förhållanden
Socialförsäkringen i Sverige står för barnbidrag, föräldrapenning, bostadsbidrag, handikappersättning, sjukpenning, förtidspension (så kallad sjuk- och aktivitetsersättning) och ålderspension. Pengarna till dessa bidrag finansieras av skatter, arbetsgivaravgifter och i viss mån av anställdas egna avgifter (landguiden.se, 2011)Den generella välfärden är ett begrepp som betyder att alla har rätt till dessa bidrag oavsett vilken ekonomisk ställning du har. År 2009 betalades dessa bidrag ut för 409 miljarder kr (13 % av BNP).
I många länder är sjukvården dyr och otillgänglig för de flesta, något som skapar större klyftor och förstärker fattigdom och andra sociala problem. FN arbetar för att bredda tillgången på grundläggande sjukvård i de allra fattigaste länderna.
Men i Sverige så har vi den turen att alla som bor eller jobbar i landet har rätt till en subventionerad vård. Detta pga. att den svenska sjukvården är nära kopplad till socialförsäkringen. (sweden.se) Kostnaden för sjukvården i Sverige ligger på 9 % av landets BNP.
Sedan 2003 har befolkningen haft ett så kallat ”fritt val”, vilket innebär att människorna kan söka vård varsomhelst i landet.
1998: Förbudet mot köp av sexuell tjänst träder i kraft. Straffskalan är böter eller fängelse upp till sex månader. Att sälja sexuella tjänster är inte straffbart (valdinararelationer.se)

Enligt ekonomifakta.se så låg arbetslösheten i Sverige, år 2010, under genomsnittet i EU. Men det var under den tiden också på väg att återhämta sig väl efter finanskrisen året innan. Andelen arbetstagande har minskat en aning men Sverige ligger fortfarande på en hög nivå internationellt sett. Andelen kvinnor som är arbetar idag är de som håller sysselsättningsgraden fortfarande hyfsat högt. Finanskrisen år 2009 har skapat problem även här. Siffran för arbetslösheten rusade uppåt då krisen kom, siffran steg till nästan 9 %. Därefter har siffran sjunkit igen och den låg i slutet av 2010 på 7 %. Det är för det mesta ungdomar mellan 15 – 24 år som håller siffran lite högre en vad den skulle kunna vara, man räknar med att var femte ungdom är arbetslös. Men då studerade hälften av de på heltid. Här nedan finns ett diagram som visar att det är ungdomarna som är arbetslösa (landguiden.se, 2011)