Det kvinnliga könsorganet - Slidan
Hur fungerar organet/systemet?
Faktan är tagen av http://www.umo.se/Kroppen/Tjejers‐underliv/ om inget annat hänvisas.
Uppbyggnad
Kvinnans könsorgan är uppdelat i olika delar. Det vi kan se utifrån, de yttre delarna, kallas vulva och bestående av venusberget, yttre blugdläpp, inre blygdläpp, klitoris. De andra delarna på det kvinnliga könsorganet kallas inre köndelar och omfattar slidmynningen, slidan, livmodern, äggstockarna och äggledarna. Utöver dessa så har fittan också urinröret, urinrörsmynningen och mellangården.
Venusberget
Kan också kallas blygdbenet. Venusberget är områden nedanför magen, ovanför de yttre blygläpparna. Vävnaden inuti venusberget består av fett, men också nervvävnader. Den täcker bygdbenet som är en del av bäckenbenet. Kan liknas som en kulle med hår på.
Yttre blygdläpp
De yttre blygläpparna består av svällkroppsvävnader, svettkörtlar, talgkörtlar, nervvävnader och fett. De är placerade vid venusbergets undersida och går utmed varsin sida av klitoris, de inre blygläpparna och slidöppningen. De går sedan ihop igen ner mot mellan gården. Blygläpparna är oftast rynkiga och det växter oftast lite hår på utsidan av dem.
Inre blygläpp
Dessa delar av könsorganet sitter innanför de yttre blygdläpparna, de möts framtill vid klitoris och bildar klitorishuvan. Blygläpparna består av svällkroppsvävnad, små blodkärl och nervvävnader. På blygläpparna finns också talgkörtlar, svettkörtlar och doftkörtlar. Blygläpparna har hud på ena sidan och slemhinna på andra, de växer heller inget hår på dessa delar. Oftast är blygläpparna olika stora och de ändrar sig oftast. I puberteten och när de fylls med blod blir färgen mörkare. Dessa delar skyddar slidan och urinröret mot bakterier och smuts.
Klitoris
klitoris är ett organ med hög känsel nivå och ger tjejer sexuell njutning. Det går att dela in klitoris i olika delar. Klitoris har ollon och huva, som också kan kallas förhud, kappa eller kåpa. Huvan täcker hela eller delar av klitoris ollon. Där finns mellan 6000- 8000 nervvävnader som hjälper till att ge njutning.
Den inre, och den största delen av klitoris sitter inne i kroppen och är även den mycket känslig för berörning. Klitoris skaft går vidare in bakom ollonet och vidare in i kroppen. Skaftet delar sig sen i två skänklar som går på vardera sidan om urinröret och slidöppningen. Förenklat kan man säga att kvinnas klitoris är som mannens penis.
Slidöppningen
Kan ven kallas slidmynningen. Den finns ungefären centimeter nedanfrån urinrörets öppning, mittemellan blygdläpparna. Den omges av en töjbar hinna som hålls fuktig. Hinnan hålls fuktig för att det mynnar gångar från bartoliniskötlar som producerar en vätska som heter lubrikation. Runtomkring slidöppningen ligger bäckenbottenmusklatur och svällkroppsvävnad. Slidan
Slidan kan liknas som ett litet rör in till livmorderertappen. Den är cirka sju till tio centimeter lång och mjuk och veckad i sidorna. Sidorna i slidan är även täckta av en slemhinna. I slidan tillverkas också vätskor som är nödväntiga för att smörja och hålla slidan fuktig. Lubrikation bildas även här vid sexuell upphetsning.
Livmoderertappen och livmoderhalsen
Livmoderertappen är öppningen till livmodern. Den sitter i slutet av slidan och prcis innan livmodern. Där tar man bla prover om man har cellförändringar som utvecklat canser. Detta sker regelbundet vart tredje år då man fyll 23. Livmoderhalsen prodcerar mycket slem och flytningar. Flytningarna är nödvändiga för att hålla slidan ren, fuktig och håller även bakteriefloran i balans. Flytningarna kan se väldigt olika ut beroende på mencykeln, vad man äter, ålder osv.
Livmodern
livmodern består av ett hålrum och muskelväggar. Storleken på livmodern är ungefär som ett hönsägg. Varje månad förbered en livmodersslemhinna som kan ta emot ett befruktat ägg. Den här slemhinnan är blodfylld och väldigt näringsrikt. Om man inte skulle vara gravid så stöter kroppen från sig blodet och hinnan, vilket kallas mens eller menstration. Detta sker två veckor efter det att den bildats. Om man är gravid så är det i livmodern fostret växer. Livmodern töjer då ut sig så att fostret ska få plats.
Äggledare
Från övre delan av livmodern går på varje sida äggledarena. Det är i äggledarna ett ägg kan bli befruktat. Vid äggledarnas ändar sitter något som skulle kunna liknas som händer. Händerna fångar upp ägget och med hjälp av flimmer hår förs ägget till livmodern. Den processen tar ungefär 3–5 dygn.
Äggstockar
De ovala äggstockarna finns vid äggledarnas ände, vid deras händer. Äggstockarna är ungeför tre centimeter långa och innehåller äggceller. När en kvinna kommer i puberteten mognar äggcellerna till ägg. När äget är tillräckligt moget spricker den blåsa ägget ligger i och fågas upp av äggledaren, detta kallas ägglossning.
Urinröret och urinrörsmynningen.
Igenom urinröret kommer urinen som sedan rinner ut i urinrörsmynningen.
Mellangården
Här går det yttre blygdläpparna samman. Det sker mellan analöppningen och underlivet nedredel. Innanför mellangården finns många svällkroppar och muskler. Här samlas också nervvävnader och gör huden här känslig.
Faktan är tagen av http://www.umo.se/Kroppen/Tjejers‐underliv/ om inget annat hänvisas.
Uppbyggnad
Kvinnans könsorgan är uppdelat i olika delar. Det vi kan se utifrån, de yttre delarna, kallas vulva och bestående av venusberget, yttre blugdläpp, inre blygdläpp, klitoris. De andra delarna på det kvinnliga könsorganet kallas inre köndelar och omfattar slidmynningen, slidan, livmodern, äggstockarna och äggledarna. Utöver dessa så har fittan också urinröret, urinrörsmynningen och mellangården.
Venusberget
Kan också kallas blygdbenet. Venusberget är områden nedanför magen, ovanför de yttre blygläpparna. Vävnaden inuti venusberget består av fett, men också nervvävnader. Den täcker bygdbenet som är en del av bäckenbenet. Kan liknas som en kulle med hår på.
Yttre blygdläpp
De yttre blygläpparna består av svällkroppsvävnader, svettkörtlar, talgkörtlar, nervvävnader och fett. De är placerade vid venusbergets undersida och går utmed varsin sida av klitoris, de inre blygläpparna och slidöppningen. De går sedan ihop igen ner mot mellan gården. Blygläpparna är oftast rynkiga och det växter oftast lite hår på utsidan av dem.
Inre blygläpp
Dessa delar av könsorganet sitter innanför de yttre blygdläpparna, de möts framtill vid klitoris och bildar klitorishuvan. Blygläpparna består av svällkroppsvävnad, små blodkärl och nervvävnader. På blygläpparna finns också talgkörtlar, svettkörtlar och doftkörtlar. Blygläpparna har hud på ena sidan och slemhinna på andra, de växer heller inget hår på dessa delar. Oftast är blygläpparna olika stora och de ändrar sig oftast. I puberteten och när de fylls med blod blir färgen mörkare. Dessa delar skyddar slidan och urinröret mot bakterier och smuts.
Klitoris
klitoris är ett organ med hög känsel nivå och ger tjejer sexuell njutning. Det går att dela in klitoris i olika delar. Klitoris har ollon och huva, som också kan kallas förhud, kappa eller kåpa. Huvan täcker hela eller delar av klitoris ollon. Där finns mellan 6000- 8000 nervvävnader som hjälper till att ge njutning.
Den inre, och den största delen av klitoris sitter inne i kroppen och är även den mycket känslig för berörning. Klitoris skaft går vidare in bakom ollonet och vidare in i kroppen. Skaftet delar sig sen i två skänklar som går på vardera sidan om urinröret och slidöppningen. Förenklat kan man säga att kvinnas klitoris är som mannens penis.
Slidöppningen
Kan ven kallas slidmynningen. Den finns ungefären centimeter nedanfrån urinrörets öppning, mittemellan blygdläpparna. Den omges av en töjbar hinna som hålls fuktig. Hinnan hålls fuktig för att det mynnar gångar från bartoliniskötlar som producerar en vätska som heter lubrikation. Runtomkring slidöppningen ligger bäckenbottenmusklatur och svällkroppsvävnad. Slidan
Slidan kan liknas som ett litet rör in till livmorderertappen. Den är cirka sju till tio centimeter lång och mjuk och veckad i sidorna. Sidorna i slidan är även täckta av en slemhinna. I slidan tillverkas också vätskor som är nödväntiga för att smörja och hålla slidan fuktig. Lubrikation bildas även här vid sexuell upphetsning.
Livmoderertappen och livmoderhalsen
Livmoderertappen är öppningen till livmodern. Den sitter i slutet av slidan och prcis innan livmodern. Där tar man bla prover om man har cellförändringar som utvecklat canser. Detta sker regelbundet vart tredje år då man fyll 23. Livmoderhalsen prodcerar mycket slem och flytningar. Flytningarna är nödvändiga för att hålla slidan ren, fuktig och håller även bakteriefloran i balans. Flytningarna kan se väldigt olika ut beroende på mencykeln, vad man äter, ålder osv.
Livmodern
livmodern består av ett hålrum och muskelväggar. Storleken på livmodern är ungefär som ett hönsägg. Varje månad förbered en livmodersslemhinna som kan ta emot ett befruktat ägg. Den här slemhinnan är blodfylld och väldigt näringsrikt. Om man inte skulle vara gravid så stöter kroppen från sig blodet och hinnan, vilket kallas mens eller menstration. Detta sker två veckor efter det att den bildats. Om man är gravid så är det i livmodern fostret växer. Livmodern töjer då ut sig så att fostret ska få plats.
Äggledare
Från övre delan av livmodern går på varje sida äggledarena. Det är i äggledarna ett ägg kan bli befruktat. Vid äggledarnas ändar sitter något som skulle kunna liknas som händer. Händerna fångar upp ägget och med hjälp av flimmer hår förs ägget till livmodern. Den processen tar ungefär 3–5 dygn.
Äggstockar
De ovala äggstockarna finns vid äggledarnas ände, vid deras händer. Äggstockarna är ungeför tre centimeter långa och innehåller äggceller. När en kvinna kommer i puberteten mognar äggcellerna till ägg. När äget är tillräckligt moget spricker den blåsa ägget ligger i och fågas upp av äggledaren, detta kallas ägglossning.
Urinröret och urinrörsmynningen.
Igenom urinröret kommer urinen som sedan rinner ut i urinrörsmynningen.
Mellangården
Här går det yttre blygdläpparna samman. Det sker mellan analöppningen och underlivet nedredel. Innanför mellangården finns många svällkroppar och muskler. Här samlas också nervvävnader och gör huden här känslig.
